SKADEFÖREBYGGANDE ERFARENHETSUPPFÖLJNING FÖR FASTIGHETSFÖRVALTARE PÅ - SERFIN-I


(http://delphi.kstr.lth.se/reports/serfin/serfin_1.html)

©Copyright Fredrik Stjernfeldt, Per Christiansson, Uno engborg, KBS-Media Lab, Lund University.
[Printed May 1997. 40 pages in paper format]






Lunds Universitet, KBS-Media Lab.

ISRN: LUTVDG/TVBK--3030--SE
ISSN: 0349-4969


Sammanfattning.

Rapporten beskriver projekt SERFIN som syftar till att designa ett system för;

Serfin-systemet designas för att ha följande egenskaper

Arbetet bygger på tidigare erfarenheter från teoretiska och praktiska design och implementering av informationssystem - multimediala gränssnitt, kunskapsstrukturering, dynamiska system, samt arbete i med demonstratormetoden. En tidig prototyp för SERFIN redovisas i rapporten liksom underlag för det fortsatta arbetet.

INNEHÅLL


1. INTRODUKTION

[top]

1.1 Bakgrund

[top]

Projekt SERFIN, Skadeförebyggande erfarenhetsuppföljning för fastighetsförvaltare på Internet, utgör början på ett arbete att utveckla ett system som kan stödja den tekniska förvaltningen av byggnader. Systemet skall kunna samla erfarenheter och göra dessa lätt tillgängliga samt utgöra en kommunikationsyta mellan personer involverade i teknisk förvaltning.

I denna rapport redovisas nedlagt arbete vid KBS-Media Lab, Lunds Universitet inom projektets första del. Arbetet har omfattat 2.5 manmånader och har resulterat i rekommendationer för det fortsatta arbetet redovisade i en tidig demonstrator version (KBS-Media Lab, 1997a), en World Wide Web baserad arbetsyta för projektet /(KBS-Media Lab, 1997b), en artikel i Fastighetsnytt (Christiansson P., Engborg U., Stjernfeldt F.,1996), en specifikation för bärbar utrustning att koppla mot Internet, en beskrivning av projektet på KBS-Media Lab's hemsidor på WWW (KBS-Media Lab, 1997c) samt denna rapport. Som underlag för strukturerings av förvaltningsinformation har huvudsakligen information från projektinterna strukturrapporter använts.

1.2 Tidigare arbeten

[top]

Vi har under tidigare projekt samlat teoretiska och praktiska erfarenheter från design och implementering av informationssystem, KUB-projektet (Landin et.al., 1992), Delphi-projektet (Christiansson P, Månsson B, Sörhede , 1992). Dessa omfattar

Det vi ser idag jämfört med de system vi utvecklat under de föregående 10 åren är att en betydande skalningseffekt inträder på grund av de snabbt växande globala nätverken.

Figur 1. "As we scale up our 10 year old one-user systems to globally accessible systems we encounter a row of scale effects". Från (Christiansson, 1996a)



2. SYFTE

[top]

Projektet syftar till att designa och ta ett fram ett system för

Användarmålgrupp för det system SERFIN som utvecklas är i första hand

SERFIN skall ha följande egenskaper

I ett första skede har en prototyp utan fullt implementerad funktionalitet för en sluten användargrupp utvecklats. Detta för att ge användarna en uppfattning om hur ett tänkt system skulle kunna fungera. Användarna får då en möjlighet att kontinuerligt ge sina synpunkter och därigenom styra systemutvecklingen. Denna demonstrator kommer att utgöra en kvalificerad bas för vidare utveckling.

3. PROJEKTDELTAGARE

[top]

Arbetet har bedrivits i två separata delprojekt under ledning av

De två delprojekten har haft följande deltagare

4. SCENARIO

[top]

Ett mycket fiktivt exempel. Per och Paul, två fastighetsförvaltare som nyligen förvärvat några fastigheter på en sankmark i Småland tror sig ha problem med fukt och osäker grund på deras fastighetsområde. Då de båda just har sadlat om från tidigare yrken är de inte insatta i varken problematiken eller nomenklaturen. Med stöd av de ord som finns inlagda till hjälp för sökning i Serfinsystemet söker de efter tips om hur de skall bli av med fukten. De väljer ord som: fukt, skada, röta, imma, torkning och mögel. Då presenteras 73 olika rangordnande tips som innehåller dessa sökord. Efter att ha läst igenom fem sammanfattningar hittar de ett som verkar ligga nära deras problem. De väljer att göra en ny sökning på tips som liknar detta, för att inte missa något tips som kan vara till nytta för deras arbete.

När de sedan inte riktigt vet vilka ord de skall använda för sökningen angående de osäkra grundförhållandena tar de hjälp av den grafiska sökhjälpen. De klickar först på bilden av husets grund och får sedan välja mellan plintar, torpargrund och några ytterligare sökbegrepp. De använder dessa i sin sökning men hittar inga tips om hur man skall bära sig åt för att stadga byggnader på sandbaserad mark. De bestämmer sig då för att ställa en fråga till exertpanelen i Serfin. Med hjälp av rubrikerna i det färdiga malldokument som tillhandahålles i systemet får de lite vägledning om vad experterna behöver veta för att kunna ge ett adekvat svar. Efter en fyra dagar får de ett email om att ett tips som behandlar deras problem nu finns i systemet.

Glada i hågen sätter de igång och stadgar sankmarken med pålning och snart märker de att det är alldeles för kostnadsineffektivt att administrera byggnader på sankmark, och säljer fastigheterna. De skickar därefter ett tips som beskriver deras erfarenheter till Serfin. Detta resulterar i att ett tips, efter noggran granskning, läggs ut för alla att dra lärdom av.

5. METODIK

[top]

Så kallad inkrementell prototyping eller demonstratormetod (Christiansson, 1996b) har använts. Denna medger att man i projektgruppen bestående av experter från olika områden (förvaltning, informationsteknologi etc.) efterhand kan konkretisera annars mycket abstrakta frågor som rör integrationen av avancerad informationsteknologi, människa-maskin och människa-människa gränssnitt, systemdesign och erfarenheter från teknisk förvaltning. Idéer kan väckas, kommuniceras, analyseras och snabbt implementeras i en demonstrator, som till en första början huvudsakligen utgöres av gänssnittsförslag med viss form och funktion men utan egentligt bakomliggande systeminnehåll bakom.

Demonstratormetoden är till för:

  1. Att skapa verktyg för att utveckla systemet enligt användarnas önskemål och användarprofiler från konceptuell design till färdig prototyp. Detta görs under demonstratorns första fas. Arbetet sker i en härtill avsatt arbetsyta. Denna kommer i det färdiga systemet att fungera som samarbets-, drifts- och administrationsarea.

  2. Att kreativt designa och utveckla själva systemet med hjälp av de verktyg som utvecklare och användare tillsammans designat. Dessa verktyg har implementerats av KBS Media Lab i arbetsytan.

  3. Att kontinuerligt utvärdera demonstratorn och anpassa den till de förväntade användningskontexterna.

  4. Att i systemutvecklingen möta framtida avancerad IT och kunna utforma, testa och utvärdera nya processer och arbetsformer.

  5. Att genom nulägesanalys och internationell bevakning och samarbete med såväl industri som forskningsorgan göra realistiska framtidsbedömingar. Detta ger ett optimalt resursutnyttjande genom ett användaranpassat, lättanvänt, långlivat och underhållssnålt system

Det är viktigt att bevara alla inkarnationer (versioner) av demonstratorn för att underlätta utvärdering av designprocessen och de olika lösningarna för såväl system som arbetsyta.

Projektdeltagarna har egen användaridentitet och lösenord för att kunna komma åt system och arbetsyta från World Wide Web, WWW. Dvs projektarbetet sker i ett så kallat intranet.



Figur 2 En WWW-baserad SERFIN demonstrator har implementerats på SUN SPARC5 dator



Demonstratorn innehåller två delar, se även figur 2,

6. ARBETSYTA

[top]

I projektet etablerades en arbetsyta på Word Wide Web, WWW, för att underlätta kommunikation mellan projektdeltagarna. Arbetsytan utgör en viktigt del i projektet, figur 3. Denna kommer att användas och vidareutvecklas i en fortsättning av projektet.



Figur 3 En arbetsyta etablerades i projektet på WWW. Denna kan nås överallt där Internetanslutning finns.



Arbetsytan innehåller tre olika delar av dokumentation, se figur 3,

I Figur 3 syns även en fast ram längst ner på bilden.. Denna ger följande möjligheter;



Figur 4 Den stationära resursramen i arbetsytan med navigations- och kommunikations resurser samt hjälpfunktioner (se även figur 3).



Arbetsytan för projektmedlemmarna kommer efterhand att övergå i en arbetsyta för de som skall administrera systemet.

6.1 "Rapporter"

[top]

Under rapport lägges denna rapport SERFIN-I. Vidare ges möjligheter att lägga en stomme till SERFIN-II här vilken kan fyllas på av projektdeltagarna efterhand som arbetet fortskrider.

När en versionshanterare implementerats kan text i HTML-form (Hypertext Markup Language) enligt följande exempel läggas in;

<p>
Denna 'tag' betyder att här kommer ett nytt stycke att börja i den text som jag skriver in i rapporten'. WWW-klienten tolkar teckensträngar omgivna av <> som kommandon. Vi kommer endast att använda ett par stycken för att inte komplicera saker och ting i onödan.
<p>
Om du vill göra en lista skall denna börja och sluta med <ul> resp </ul>.
Om man vill ha en liten markering framför varje listelement skall detta börja med <li>
<ul>
<li> här ligger första listelementet.
<li> här ligger nästa
<li> etc.
</ul>
Slutligen vill du lägga in en figur och gör då så här. Börja med ett radslut
<br>
<img src="bildnamn.gif" alt="text om bilden ej visas">
vilket betyder att en bild kallas in som ligger i filen "bildnamn.gif".
<p>
Detta exempel är skrivet så som det skall se ut när det skrives in. Bilden sändes över separat med ett så kallat ftp-kommando under 'kommunikation' ikonen.

6.2 "Möten"

[top]

Mötesanteckningar finns åtkomliga då man klickat på 'Mötes' ikonen på arbetsytan. Mötesanteckningarna innehåller text och bilder och nås från valfri WWW-klient.

6.3 "Anslagstavla"

[top]

I anslagstavlan finns för närvarande instruktioner om hur datorlagrat material kan sändas mellan projektdeltagarna. Här kan exempelvis ett layoutförslag läggas in för kommentarer.

Under projektets gång vill man mellan de formella mötena göra information tillgänglig för alla deltagarna. Anslagstavlans funktion är att hysa denna information. Man kan exempelvis lägga ut en bild och lite text och samtidigt skicka ett email till hela gruppen (under Kommunikation) för att uppmärksamma att något nytt är anslaget och kanske begära in synpunkter.

Om någon i gruppen vill ha sitt material utlagt direktåtkomligt på websidan göres detta av systemansvarig efter uppmaning.

Anslagstavlan kan senare kompletteras med ett konferenssystem. Vi bedömer ej detta vara nödvändigt i små projektgrupper, mindre 10 personer. E-mail fungerar då bra. Man kan även sitta i ett gemensamt telefonmöte med lokal tillgång till SERFIN på WWW som stöd under mötet.

Figur 5 I 'Anslagstavlan' göres material tillgängligt för granskning mellan de formella mötena.



6.4 Kommunikation

[top]

När man klickar på ikonen som föreställer en gubbe som semaforerar öppnas ett separat fönster som innehåller kommunikationsresurserna. Följande resurser finns inlagda, se figur 5, och nås genom att man klickar på respektive ikon;

Filöverföring hanteras från Anslagstavlan, se figur 5.

Figur 6 Kommunikationsresursen i SERFIN's arbetsyta. Hela sidan är ej medtagen i figuren.



6.2 Uppslagsbok

[top]

Vid arbetsgruppsmötet den 25.3.96 beslöts att en särskild vokabulär borde utvecklas. Denna bör innehålla begrepp på svenska och engelska vilka kan användas som exempelvis sökord och som ord i löpande text. På detta sätt ökar sannolikheten att man vid en fritextsökning får adekvata träffar i tipsbanken. Uppslagsboken bör även innehålla synonymer.


Figur 7 Klipp från mötesanteckningar den 25 mars 1996 rörande idé om hur vokabulär skall länkas till systemet.



7. SERFIN-SYSTEMET

[top]

7.1 Kunskapssökare

[top]

SERFIN stödjer användaren i att snabbt finna lagrad erfarenhet från teknisk förvaltning. Om han/hon ej finner något matnyttigt omformuleras sökningen till en fråga som skall ges ett svar och registreras. Svaret på en fråga kan mycket väl vara en hänvisning till en person eller företag/projekt (juridisk person). Nedan ges i några exempel från användning av demonstratorn hösten 1996.

7.2 Sök svar på en fråga

[top]



Figur 8 Denna skärmbild möter användaren när SERFINs erfarenhetsbank skall konsulteras. Klassificeringen följer fasetterna produkt (byggdel, material), process (miljö, åtgärd) och kontext (åtgärd). I fritextdelen skriver man in valfri blandning av fasetter och begrepp.
(Denna ursprungliga skärmbild av systemet visade sig vara alldeles för komplex för att visas på små bildskärmar. Dessutom byggdes söksystemets användargränssnitt upp av ren HTML-kod som sände in användarens frågor till servern)



Användaren väljer beroende på om han/hon vill arbeta grafiskt eller med text den vänstra eller högra delen av skärmen, se figur 8 och 9. I den vänstra kan man klicka sig fram till ett intressant område inom byggnaden. Alternativt kan man klicka i valfria delar av de högra registren för att beskriva problemområdet. Den nedersta rutan ger möjlighet att fylla i valfri text som man önskar matcha mot text i tipsbanken. Därefter klickar användaren i SÖK-rutan och får upp ett antal träffar. Dessa är listade överst i figur 10. Han/hon tittar i detta fallet närmre på tips 'koppelbeslag' genom att klicka på detta. Tipset dyker upp i den nedre rutan.


Figur 9 Den grafiska sökningen är även tänkt att kunna göras inifrån byggnaden.





Figur 10 Resultat av en sökning med ett av tipsen visade i den nedre rutan.





Figur 11 Nedre delen av tipsrutan i figur 10.
(OBS. Revdatum och Skribent skall också vara i Fet text)



Sökningen göres efter två principer
  1. top-down i en hierarkisk struktur vars djup är begränsat till ca 2-3 nivåer. Sökordsbestämningen sker antingen grafiskt eller genom val i förutbestämda listor.
  2. bottom-up genom att en valfri text matas in och matchas mot förekomst i tipstexterna, fritext-sökning. (Rutan längst ner till höger i figur 8).

    7.3 Generera fråga

    [top]

    Om det är så att något bra svar ej kan plockas fram kan användaren generera en fråga genom att klicka på FRÅGA i mittramen i figur 8. I samma ram finns även en STATISTIK-text som är klickbar för att redovisa data i nedre fönstret. Dessa uppgifter kan användas för att studera hur SERFIN har använts (ej implementerat).

    En frågeram visas nu nederst på skärmen och man fyller så väl man kan i en beskrivning av problemet, se figur 12. Tanken är att det även skall gå att lägga till bilder och skisser för att klargöra problemet.

    Figur 12 En fråga genereras till SERFIN. I denna skärmutskrift syns ej den nedersta delen av formuläret med Analys rutan.



    Alternativt är det möjligt att söka kontakt med någon person som finns refereras i ett någorlunda närliggande svar enligt figur 9. En automatisk funktion för att meddela användaren när frågan är besvarad kan genereras exempelvis via email.

    7.4 Vokabulär

    [top]

    Man skall alltid ha tillgång till vokabulären, antingen via den speciella ikonen, längst ner till höger i figur 3, eller som i figur 8 med direktåtkomst till ett uppslagsord via ett klick. Figur 13 visar hur det kan se ut när man direkt når uppslaget Fönster-beslag (dock utan beledsagande text höger till om bilderna).

    Uppslagsboken visas i ett separat fönster som man kan låta ligga öppet om man vill. I detta skall man även kunna hitta synonymer och engelsk översättning. Engelska föreslås fungera som ett "intermediate language" om/när man senare vill göra informationen tillgänglig internationellt.

    Figur 13 En del av en tänkt uppslagsbok under fönsterbeslag. Text till höger om bilderna ej inlagd.





    Figur 14 Början till uppslagsverket/vokabulären när man ej anropar det med något givet sökord. Resultatet av sökning dyker upp i den nedre ramen.



    7.5 Systemöversikt

    [top]



    Figur 15 Tidig skiss över SERFIN-demonstratorn på nivå SERFIN-I.



    8. MODELLER

    [top]

    8.1 Övergripande modeller

    [top]


    Underliggande modeller och strukturer för tillämpningen förvaltning har vuxit fram i diskussioner i projektet och särskilt genom skrivna rapporter från (Nilsson, 1996).

    I samband med utveckling av de underliggande modellerna stödjer vi oss på övergripande modeller enligt figur 13. Vi är av den åsikten att det ej är möjligt att formulera heltäckande modeller med icke överlappande innehåll. Tvärtom menar vi att överlappande information är ofrånkomlig samt att vi i ett projekt som SERFIN bidrar till att samla underlag för förfinade modellformuleringar. Modellerna beskriver allt från de hus vi förvaltar till hur användaren förväntas använda systemen.

    Figure 16 Outline of needed models to set up a 'complete' building process environment. (Christiansson, 1995)



    8.2 Användarystemets delmodeller

    [top]

    8.2.1 KONTEXT

    [top]

    I dagens byggsituation finns det mycket liten erfarenhetsåterföring över vad som egentligen händer när byggmästaren väl överlämnat sin produkt till kunden. Visserligen kan det tänkas att kunden kontaktar samme byggmästare för service och underhåll. Denne tvingas ofta göra kortsiktiga ekonomiska bedömningar för att kunna ge, ett i förhållande till sina konkurrenter, skenbart bra anbud. Faktorer som driftekonomi, och hållbarhet kommer ofta i skymundan för ett lågt pris.

    Det som behövs är alltså ett forum för återföring av kunskap om hur produkten åldras och vilka komponenter som fungerar bäst. Denna kunskap finns bland fastighetsförvaltare och kan i ett system som detta samlas upp och göras tillgänglig så att den kan återanvändas. Detta minskar risken att gamla misstag återupprepas varigenom kvaliteten på såväl nybyggnad som restaurering och underhållsarbeten på byggnader kan höjas.

    Med denna information tillgänglig är det även lättare att sätta pris på funktionalitet och hållbarhet samt kvalitet hos produkten. Därmed blir det lättare att motivera användning av kvalitetsprodukter även om de kortsiktigt har ett högre pris men är lönsamma i längden.

    Ett system för återvinning av driftkunskap fordrar naturligtvis att man lever under samma normsystem. Varför systemet först och främst kommer att vara nationellt användbart, men med den ökade samordning som sker i Europa och världen i övrigt kan erfarenheter från allt större områden läggas in. Även om SERFIN i första hand är tänkt att användas nationellt kan man genom vårt val av IT verktyg låta systemet bli åtkomligt varhelst man befinner sig i världen. Det kommer utgöra en kunskapsnod med kvalitetsmärkt material som kan nås via SERFIN såväl som andra kunskapsnoder modellerade efter samma princip runt om i världen.

    8.2.2 TILLÄMPNING

    [top]

    SERFIN är i första hand tänkt att användas av förvaltare på fältet. Dessa skall, med hjälp av ett effektivt söksystem, snabbt kunna nå senaste nytt. Dessutom skall de enkelt kunna tillföra på fältet nyförvärvade kunskaper till systemet. Systemet skall även fungera som uppslagsverk och möjliggöra hyperlänkade/associativa uppslag. Vidare skall systemet erbjuda kontaktyta till kunniga personer och hjälp att hitta både rätt information och rätt kontaktpersoner.

    SERFIN kommer att innehålla en relativt stor mängd information som bör vara fritt tillgänglig.

    SERFIN kommer även att fungera som en feedback-kanal till byggmaterial-industrin, som härigenom får möjlighet att på ett enkelt sätt ta del av samlade kunskaper av produkterna i funktion. Detta kan hjälpa till att få fram nya eller förbättrade produkter och skapa grogrund för nya affärsområden.

    Den utvunna kunskapen är också användbar vid nyproduktion och förhindrar att gamla misstag upprepas.

    8.2.3 ANVÄNDARE

    [top]

    Mest uppenbara användaren är naturligtvis fastighetsförvaltare på fältet som i sitt dagliga arbete får tillgång till ett lättanvänt uppslagsverk som ständigt uppdateras och avspeglar de senaste rönen och teorierna om byggprodukters funktion och kvalitet.

    Andra användare är byggproduktproducenter som med hjälp av information i SERFIN kan förbättra och anpassa sina produkter efter marknadens behov. Även byggmästare och deras entreprenörer kan dra nytta av en kunskapskälla som denna då de väljer produkter liksom naturligtvis att erfarenheter kan nås i de tidiga produktbestämnings- och designfaserna. Vidare kan den samlade kunskapen ge uppslag till nya forskningsområden, eller peka på problem där en ökad forskningsinsats vore önskvärd.

    8.2.4 IT-VERKTYG

    [top]

    SERFIN integrerar befintliga verktyg till en samlad enhet. Verktyg som kommer i fråga är mekanismer för informationsöverföring i nätverk samt lagring och sökning, sortering, bearbetning och uppdatering av data.
    I inledningsskedet används elektronisk post samt ftp (file transfer protocol) för att överföra data från förvaltarledet till kunskapsnodens administratörer. Dessa senare modererar och lagrar informationen i form av html-dokument (hypertext mark-up language). I senare skede kommer databaser att användas för detta ändamål. Administratörerna handhar också dokumentstrukturerna samt tillgängliggör informationen i WWW på ett enhetligt sätt samt uppdaterar index för sökmotorerna för fritextsökning. I dag är dessa sökmotorer fristående program, men deras funktion kommer i framtiden att vara integrerade i databaserna och skötas genom dessa.

    9. HÅRD- OCH MJUKVARA. STÖDJANDE TEKNOLOGI.

    [top]

    9.1 Bärbara terminaler

    [top]

    9.1.1 KOMMUNIKATIONSPROTOKOLL

    [top]

    För att datorer ska kunna hitta och kommunicera med varandra krävs ett gemensamt språk, ett kommunikationsprotokoll. Det språk som datorerna på Internet använder för att kommunicera med varandra heter TCP/IP (Transmission Control Protocol/Internet Protocol).

    Varje internetansluten enhet (dator, skrivare osv) tilldelas sin alldeles egna, unika adress, det så kallade IP-numret. Numret består av fyra grupper av siffror, med högst tre i varje. Till exempel "130.235.88.103".

    Numren motsvaras av en adress med bokstavsförkortningar, som är lättare att komma ihåg än siffror. Till exempel "milvus.kstr.lth.se". Milvus är namnet på datorn, kstr.lth.se betyder att maskinen står på avdelningen för Bärande konstruktioner (kstr) vid Lunds tekniska högskola (lth) i Sverige (se).

    Översättningen från namn till nummer sker automatiskt med hjälp av så kallade "domain name servers" (förkortas DNS), ett system av globalt distribuerade databaser.

    Under TCP/IP finns det lägre nivåer av kommunikationssprotokoll, som till exempel Ethernet eller Token Ring om man har en fast förbindelse. För modem finns det flera olika, motsvarande, kommunikationsprotokoll. Det protokoll som används i SERFIN heter PPP (point to point protocol).

    Detta protokoll har stor flexibilitetet och medger samma tjänster som om du satt med en fast förbindelse och Ethernet. Den enda skillnaden är egentligen att det går långsammare, eftersom modemet och telefonlinjerna sätter begränsningar för överföringshastigheten.

    När ditt modem ringer upp din nätleverantör har den med sig IP-adressen till en gateway, en dator som dirigerar din trafik vidare ut på nätet.

    9.1.2 HUR MAN KONFIGURERAR MASKINEN

    [top]

    Det som står nedan förutsätter att du kör Windows 95 och berör bara installation och konfiguration av nätverkskomponenter och protokoll i detta operativsystem. I grundinstallation av Windows 95 ingår inte några drivrutiner för datorkommunikation. Dessa måste installeras separat. Allt du behöver, förutom modem och modemprogramvara, finns på CD-skivan med operativsystemet.

    Du behöver också en användaridentitet, ett lösenord, besked från tjänsteleverantören om du har en statisk eller dynamisk IP-adress, ett telefonnummer som du ska ringa till med modemet, namnet på leverantörens värddator, deras domännamn, deras IP-subnet mask, deras gateway IP-adress och deras DNS-adress. Allt detta får du av din nätleverantör när du öppnar ditt abonnemang.

    Några nätleverantörer skickar även med en enkel beskrivning av hur du kopplar upp dig och ibland också speciell programvara. Om sådant finns ska du naturligtvis följa dessa instruktioner. Det som beskrivs här är ett generellt förfarande som inte inbegriper speciell programvara från någon nätleverantör.

    9.1.3 MODEMINSTALLATION

    [top]

    Modemet har tre sladdar; en till strömförsörjning, en till telefonuttaget och en till datorns serieport. Koppla in alla sladdar när datorn är avstängd och slå sedan på datorn.

    Klicka på "start". Välj "inställningar", "kontrollpanelen" och dubbelklicka på ikonen "modem". Du får nu fram en dialogruta, som i en serie instruktionssidor hjälper dig att steg för steg installera ditt modem.

    Datorn ska nu känna igen ditt modem och visa det i textfältet. Om den inte gör det klickar du på "ändra" och väljer ditt modem från en lista med tillverkare och modeller. Ifall du inte hittar något som passar väljer du standardmodem och klickar "OK".

    Klicka på "nästa" och välj land, Sverige (46). Skriv in riktnummer och om du måste slå "0" för att komma ut på linjen. Sedan fyller du i tonval eller pulsval. Tonval är redan ikryssat och det är det vanligaste. Om du är osäker på vad du har kan du höra med Telia.

    Välj "nästa" och "slutför". Modemet är nu installerat.

    9.1.4 MODEMKONFIGURATION

    [top]

    Hur snabbt är ditt modem? Ja, det beror inte bara på modemet utan också på vad du har i datorn, Vilken typ av UART-chip som sitter i den.

    Dubbelklicka på "modem" i "kontrollpanelen" och välj fliken "diagnoser". Välj sedan den port som ditt modem använder och klicka på "mer info".

    Det snabbaste UART-chipet heter 16550. Har du ett sådant kan du köra 57,6 kilobit/sekund på ett 14.4 modem och 115,2 kilobit/sekund på ett 28.8 modem. Andra chip är 8250 och 16450, de är långsammare och klarar bara 9,6 kilobit/sekund. Ett 16550-chip går att köpa för 200 kronor.

    Nu när du vet vad du har kan du klicka "OK" och välja fliken "Allmänt", markera modemet och klicka på "egenskaper". Ställ in hastigheten och klicka "OK". Nu är modemet konfigurerat.

    9.1.5 INSTALLATION AV NäTVERKSKOMPONENTER

    [top]

    Datorerna måste tala "samma språk", detta görs med nätverksklient och protokoll som måste installeras på din dator.

    Vi börjar med att installera nätverksprotokoll. Klicka på "start", välj "kontrollpanelen" och sedan ikonen "nätverk". Under fliken "konfiguration" finns en knapp "lägg till", klicka på den.

    Klicka på "protokoll" i textfältet som du får upp och välj "lägg till". Då kommer det en lista med tillverkare och en med olika protokoll. Du ska välja "Microsoft" och protokollet "TCP/IP". Klicka "OK" så installeras dessa och du kommer tillbaka till den föregående sidan.

    Klicka på "klient" och välj "lägg till". På samma sätt som du tidigare valde protokoll väljer du nu "Microsoft" och "Klient för NetWare-nät". Datorn frågar då efter ditt nätverkskort. Eftersom du kommer att använda modem väljer du "Microsoft" och "drivrutin för fjärranslutning" och klickar "OK".

    Nu har du installerat de nätverkskomponenter du behöver och du kan klicka på "avbryt". På fliken "konfiguration" i "nätverk" ska det nu stå följande i textfältet: Klient för NetWare-nätverk, Microsoft drivrutin för fjärranslutning och TCP/IP. Klicka "OK".

    9.1.6 INSTäLLNINGAR AV NäTVERKSKOMPONENTER

    [top]

    På fliken "konfiguration", markerar du nu "drivrutin för Microsoft fjärranslutning" och väljer "egenskaper". Kontrollera på fliken bindningar att "TCP/IP" är förbockat. Klicka "OK".

    Markera "TCP/IP" och klicka på egenskaper. Välj fliken IP-adress och fyll i ditt IP-nummer och subnetmasken som du fått från nätleverantören. Om du har en dynamisk IP-adress väljer du "erhåll IP-adress automatiskt". Klicka "OK".

    Markera "TCP/IP" och klicka på egenskaper. Välj Gateway-fliken och skriv in leverantörens gateway IP-nummer. Klicka "OK".

    Markera "TCP/IP" och klicka på egenskaper. Välj DNS-fliken, DNS betyder "Domain Name Server". Klicka på "aktivera DNS". Skriv in ditt användarnamn i fältet "värd" och din nätleverantörs domännamn i fältet "domän", till exempel "swip.net". I fältet "sökordning för domänservrar" skriver du IP-numret till leverantörens DNS-server. I "sökordning för domänsuffix" skriver du in leverantörens domänsuffix, som vanligen är densamma son deras domännamn. Klicka "OK".

    Välj sedan fliken "identifiering" och fyll i ditt namn, arbetsgrupp och vilken slags dator du har, till exempel 486DX2/66. Klicka "OK".

    Klicka sedan "OK" i nätverksrutan. Eventuell kommer datorn att fråga efter installations CD, stoppa i så fall in den och Klicka på "OK". Starta sedan om datorn.

    9.1.7 INSTALLATION AV FJÄRRANSLUTAREN

    [top]

    Fjärranslutaren är det program som gör själva uppringningen.

    Dubbelklicka på ikonen "Den här datorn", som ligger på skrivbordet. Här ska det finnas en mapp som heter "fjärranslutning", finns den inte så gör vi en.

    Klicka på "start", "inställningar", "kontrollpanelen" och välj "lägg till/ta bort program". Välj fliken "Windows installationsprogram". Markera "kommunikation" i fältet " komponent" och klicka på "information". Bocka för fjärranslutning och klicka "OK" så du kommer tillbaka till föregående ruta.

    Klicka sedan "OK" igen för att fullfölja installationen. Mata in CD-skivan och kopiera filerna. När det är klart stänger du fönstret "Den här datorn och öppnar det igen. Nu ska "fjärranslutning" finnas med i fönstret.

    9.1.8 KONFIGURERA UPPKOPPLINGSDOKUMENT

    [top]

    Dubbelklicka på "fjärranslutning". Välj nästa och skriv in "min anslutning" eller något liknande i fältet "värddator". Kontrollera sedan att ditt modem är valt i modemfältet. Klicka på "nästa".

    Skriv in riktnummer och numret till modempoolen. Fyll även i land och landsnummer, Sverige (46). Klicka på "nästa" och välj "slutför".

    I mappen "fjärranslutning har du nu en ikon för din nya anslutning. Markera ikonen och välj "egenskaper" i menyn "arkiv" och klicka på "servertyp". Välj "PPP: Windows 95 Windows NT 3.5 Internet" i textfältet, om det inte redan är valt. Kontrollera att "TCP/IP" är förbockat. Klicka "OK" och sedan "OK" igen.

    9.1.9 ATT RINGA UPP

    [top]

    Dubbelklicka på uppkopplingsdokumentet. Skriv in din användaridentitet och ditt lösenord, kontrollera att telefonnumret stämmer och klicka på "anslut". Datorn ringer nu upp och beroende på ditt modem och hur många som ringer tar det cirka en minut innan du är ansluten. Välj "detaljer" och kontrollera att servertyp är "PPP: Windows 95 Windows NT 3.5 Internet" och att protokollet är "TCP/IP". Stämmer detta är du uppkopplad mot Nätet och det är bara att tuta och köra.

    9.2 Server

    [top]

    Vilken hårdvara man väljer måste avpassas dels efter kunskaper hos driftspersonal samt stabilitet hos systemet. Det måste även vara enkelt att utveckla system på serversidan för att automatisera updatering och administration av materialet på servern. System som skulle kunna tänkas komma på fråga är Solaris Sparc och högkvalitativa PC-system. Krav ställs framförallt på minne, busbandbredd och överföringshastigheter mellan disk och processor. Det måste vidare finnas möjligheter till automatiserad backup.

    9.3 Servermjukvara

    [top]

    9.3.1 HTTP SERVER

    [top]

    Val av http (hypertext transport protocol) server kan innebära val av mjukvara, men det kan också om man förväntar sig stor last på det färdiga systemet, eller extremt hög drifts- och datasäkerhet innebära att man låter webserver valet påverka hela systemarkitekturen. För att öka driftsäkerheten kan man införa aktiv redundans i systemet. Detta kan ske genom att man kör flera servermaskiner som via NFS (Network File System) delar en serverarea.

    9.3.2 OPERATIVSYSTEM

    [top]

    En av de viktigaste komponenterna för såväl drift som datasäkerhet. Det bör ge möjlighet att ge olika användare olika behörigheter vad det gäller att se existensen av, läsa, skriva och exekvera filer. Systemet bör dessutom vara väl inarbetat så att det går att hitta kompetenta systemutvecklare och personer som står för drift och översyn samt säkerhetsövervakning. De flesta system är idag så komplexa att man bör ha sysslat med systemet ett antal år innan man kan tillräckligt mycket för att kunna veta hur säkerhetsläckor uppstår på det aktuella systemet. Tänkbara System är idag olika varianter av Unix, Open vms, Windows NT och MacOS.

    UNIX

    [top]

    Unix är ett fleranvändarsystem, med fleruppdragskörning. Unix finns i ett flertal dialekter (de har dock inga svårigheter att förstå varandra), dels gratisvarianter som Linux och FreeBSD, samt kommersiella t.ex. Solaris från Sun. Det som skiljer mellan gratisvarianterna och de kommersiella är att källkoden till systemen är fritt tillgänglig vilket kan vara bra om man vill göra någon ändring eller om man behöver göra egna anpassningar t.ex. ett krypterande filsystem. Nackdelen är att det är svårt att ställa någon till ansvar om det inte fungerar enligt manualen. Såväl Linux som FreeBSD håller idag mycket hög klass och kan ur kvalitetssynpunkt mycket väl användas i kommersiella system åtminstone så länge man håller sig på Intel baserade datorer. Linux finns även till andra arkitekturer men är där betydligt mindre utprovat. Vad det gäller support finns det idag flera företag som ägnar sig åt support för Linux system.

    Fördelen med kommersiella system är att man kan fråga tillverkaren om vilken hårdvara som fungerar. Ofta är även de grafiska användargränssnitten bättre t.ex. med stöd för Display Postscript och åtminstone runtime stöd för OSF-motif program. Ofta finns det grafiska användargränssnitt för administration av allt i från användare till konfiguration av RAID system (Redundant Array of Inexpensive Disks, eller Redundant Array of Independent Disks. System av med många hårddiskar monterade i ett skåp) och skrivare. Dessutom finns det åtminstone om man väljer något av de mera kända systemen mer färdigskriven och installationsklar kommersiell programvara att tillgå än för de fria systemen.

    Det i särklass vanligaste kommersiella Unix systemet är Solaris från SunSoft (det tredje vanligaste operativsystemet efter Microsoft och MacOS). Solaris finns för SPARC, Intel och PowerPC datorchip-arkitekturerna. De olika versionerna är helt källkodskompatibla med varandra varför det bara fordras en enkel omkompilering för att skapa kod för en viss plattform. Systemet har mycket god driftsäkerhet och har används i en publik informationskiosk i ett museum (Kulturen Lund, Bokkulturen) utan driftavbrott under mer än 24 månader (ett KBS-Media Lab projekt).

    FRAMTIDSSÄKERHET

    [top]

    För att hålla systemet levande krävs en fortgående systemutveckling och systemkorrigering för att möta användarkrav på förändringar och förbättringar. Dessa korrigeringar måste kunna göras på ett så enkelt och tidsbesparande sätt som möjligt. Systemet skall även vara så portabelt som möjligt. Man skall kunna byta plattform utan alltför mycket arbete. Förslagsvis kan stora delar av utvecklingsarbetet göras i Java-språket med hjälp av grafiska utvecklingsverktyg.

    9.4 Klientmjukvara

    [top]

    Netscape Navigator 3.0x eller annan www-browser som hanterar Frames och Javascript samt integrerat mailprogram skall användas. För framtida bruk bör den dessutom hantera Java. Om man vill kunna bidra med tips rekommenderar vi Netscape Navigator Gold för att skapa HTML tipsdokument i dess editor och sedan sända dessa via e-mail till Serfin för behandling. Färdiga malldokument för detta ändamål finns tillgängligt i Serfin systemet. Netscape Navigator innehåller dessutom en FTPklient (för filöverföring) som är nödvändig för administratörerna av Serfins innehåll på servern.

    9.5 Standards och protokoll

    [top]

    Vi använder TCP/IP-baserade protokoll som

    9.6 Systemsäkerhet

    [top]

    Vid design av systemarkitekturen bör man ta stora hänsyn till säkerheten. Detta innebär att man måste analysera systemets driftsförhållanden och därigenom försöka upptäcka vilka läckor som kan finnas och värdera kostnaden för ett eventuellt obehörigt uttnyttjande. Detta skulle till exempel kunna leda till förlust av data och förlust av förtroende antingen för enskilda personer eller för hela organisationen.

    Det är även viktigt att slå fast riktlinjer för hur systemet skall skötas på ett säkert sätt till exempel:

    Ibland kan det även ha betydelse vem som är inloggad på servern. I Windows NT kör CGIscript (common gateway interface) med samma behörigheter som den inloggade användaren. Det är därför viktigt att systemadministratören aldrig är inloggad utan att först ha kopplat bort yttre anslutningar, såvida man inte blint litar på att dessa CGIscript inte ger möjlighet att manipulera systemet. En tillit som är olämplig för en systemadministratör, speciellt om han inte själv gjort skrivit scripten och dessutom omfattande säkerhetskontroller. WWWservern och dess filer bör dessutom även ligga på en separat hårddisk-partition för att minska risken för obehörig access. Som systemadministratör måste man även följa utvecklingen på Internet då nya sätt att bryta sig in i system ständigt uppdagas.

    9.6.1 HUR HåLLER MAN SIG INFORMERAD

    [top]

    Att via Internet hålla sig uppdaterad på de senaste metoderna att utnyttja svagheter i systemen för att bryta sig in kan lätt bli ett heltidsjobb för systemadministratören. Det finns dock ett par organisationer listade nedan vars bulletiner och rekommendationer man bör studera noga. De flesta av dessa är helt Unix orienterade. Anledning till detta är dock troligen inte att Unix skulle vara så mycket osäkrare än t.ex. Windows NT utan snarare att det tar fyra fem år innan man känner ett system så väl att man kan uttala sig om huruvida det är säkert eller inte. Med tanke på att Windows NT inte funnits så länge finns följaktligen inga oberoende säkerhetsexperter att tillfråga. Man är utlämnad till Microsofts egna experter.

    BUGTRAQ

    [top]

    Mailinglista som detaljerat behandlar svagheter hos diverse Unix system. Trafiken har ganska hög volym. För att prenumerera på listan skicka ett mail innehållande "subscribe bugtraq" till listserv@netspace.org

    CERT

    [top]

    Computer Emergency Response Team grundades 1989 av USAs försvardepartement för att skydda Internets infrastruktur. Arbetet bedrivs för vid Carnegie-Mellon University i Pittsburg av ett dussintal anställda som tar emot och analyserar rapporter från internetanvändare och utifrån dessa sammanställer och ger ut varningar och rekommendationer om hur man höjer säkerheten. Deras råd görs tillgängliga via newsgruppen comp.security.announce. CERT har även en ftp-server där såväl varje säkerhetsbulletin CERT givit ut som säkerhetsrelaterad programvara kan hämtas. Adressen är ftp://ifo.cert.org. CERT kan nås via email på adressen cert@cert.org. CERT rekommenderar att man krypterar sina brev. Kryperingsalgoritmerna DES, PGP och PEM stödjes.

    CIAC

    [top]

    Computer Incident Advisory Capability group. Det amerikanska energidepartementets datasäkerhetsorganisation. Håller ftp och http server med säkerhetsrelaterade dokument och program. Adresser: ftp://ciac.llnl.gov/pub/ciac/, http://ciac.llnl.gov/, mailto:ciac@llnl.gov

    COAST

    [top]

    Computer Operations, Audit and Security Technology. Ett projekt vid Purdue University för att höja nätverkssäkerheten. Har förutom en intressant ftp/website ett nyhetsbrev om nätsäkerhetsfrågor. Adresser: ftp://coast.cs.purdue.edu, http://www.cs.purdue.edu/coast/coast.html, mailto:coast-reqest@cs.purdue.edu

    NEWS GROUPS

    [top]

    När det gäller allmänna säkerhetsfrågor kan man följa någon av grupperna:
    comp.security.announce, comp.security.misc, alt.security samt comp.security.unix den sistnämnda behandlar som namnet antyder säkerhet i unix-nät men kan vara läsvärd för den som sysslar med TCP/IP baserade nät i största allmänhet.

    När det gäller kryptografi finns följande intressanta grupper:
    sci.crypt, comp security.pgp, comp.security.ripem, comp.protocols.kerberos

    För frågor rörande brandväggar kan man vända sig till
    comp.security.firewalls

    9.7 Systemdokumentation

    [top]

    Systemdokumentation är från och med fas två, inbyggt i systemet i form av hypertext (WWWsidor). Kontextberoende och sökbara hjälpfunktioner är önskvärda.

    9.8 Översikt på systemnivå

    [top]

    Systemet är ett klient-serversystem bestående av en http-server innehållande tips, inkomna tips och frågor under behandling. Informationen nås via WWW klienter hos användarna. Klienten utgörs av Netscape Navigator 3.x Gold.

    Figur 17 Funktionell client-server översikt över system SERFIN



    10. SERFIN FORTSÄTTNING

    [top]

    10.1 Generellt om det fortsatta arbetet

    [top]

    Det fortsatta arbetet med SERFIN systemet menade vi borde bedrivas mot två delmål, se figur 18. Del 1 anses nu avslutad.

    1. utveckling av demonstratorn redovisad i denna rapport
    2. skalning av demonstratorn till ett produktionssystem med stora krav på tillförlitlighet, åtkomst och underhåll

      Figur 18 Fortsatt utveckling av SERFIN och angränsande projekt. Från mötesprotokoll den 19.4.1996 , Fastighetsverket, Stockholm.



      I figur 19 är även två sidoprojekt inlagda
      • Vokabulär - en svensk utveckling av en branschordbok med harmoniering med motsvarande europeiska projekt. Ordboken bör innehålla översättningar till engelska och synonymer
      • Analys av insamlat material - underlag för långsiktigt klassificerings- och standardiseringsarbete

      Projektet bör således drivas vidare med (från mötesanteckningar den 19.4.1996)

      1. En långsiktig del om hur förvalta SERFIN (SERFIN-F)
        • formerna för kommersiell verksamhet (bolag, stiftelser etc.)
        • ekonomisk plan, intressenter, kostnader för uppbyggnads- och förvaltningsskedena
        • internationell koppling, EU, globalt, branschsamverkan
      2. En kortsiktig systemutvecklingsdel (SERFIN-I)
        • sluten vidareutveckling av den demonstrator som finns - underliggande strukturer, gränssnitt mot användare, specifikationer för verktyg som behövs för att bygga och underhålla SERFIN, (se även figur 19)
        • demonstratorn kompletteras med verktyg för inläggning av tips.
        • hjälpfunktioner lägges in
        • utbildning på demonstratorn
      3. En fortsatt systemutveckling där erfarenheter från testversionen användes för att överföra SERFIN till ett nationellt distribuerat system (se figur 18, mål 3) (SERFIN-II)
        • modellering av underliggande struktur (för relationsdatabas?)
        • överföring av existerande data (tips)
        • putsning av användargränssnitt i samband med koppling mot underliggande databas
        • implementering i produktionsmiljön av verktygen för - inläggning av tips, ställande av fråga, komplettering av tips med foto/film, konferenssystem över emailnivån, systemdefinitioner med avseende på säkerhet och åtkomsträttigheter, rutiner för hantering av tipspaketering för försäljning, prenumeration på nyhetsservice (nytt tips har inkommit), etc.

      Figur 19 ger en bild av aktiviteter inom SERFIN I och II. Uppdelningen i tre kompetensområden - struktur, teknik, och registrering är inspirerad av Hans Nilssons grupp.


      Figur 19 Aktivitetsområden och flöden i SERFIN del1 och del2. Erfarenheter från model över arbetsyta kommer även modell över underhållet av SERFIN tillgodo. Från mötesprotokoll den 19.4.1996, Fastighetsverket, Stockholm.





      Figur 20 Diskussioner runt förvaltningsforum vid projektmöte den 30.5.96 på Vasakronan i Stockholm. (Figur från mötesprotokollet).



      10.2 SERFIN del 2, SERFIN-II

      [top]

      I SERFIN II ges stöd under uppsamling av erfarenheter för inledande datamodellering (strukturer, gränssnitt, IT-verktyg för användning och underhåll) och presentation av totalmodell för Serfin i samarbete med övriga parallella projekt involverade i arbetet, 'Innehåll' Hans Nilsson, 'Strategi' Bertil Johnson och 'Förvaltarforum' Birgitta Bruzelis.

      Vidare kommer stöd för projektet att erhållas från de mera systemnära delarna i projekt 'Kunskapsnod-systemnivå, KNODsys'. Detta innebär att utveckla stödverktyg och rutiner för användargränssnitt och faktalagring, säkerhetsrutiner, systemkonfigurering, sök- och indexerings verktyg etc. Projektet innehåller även utbildnings- och kunskapsöverföring till de i projektet inblandade personerna för att IT-stöd under samarbetet skall kunna utnyttjas. Vidareutveckling av den Internetbaserade arbetsytan ingår även i projektet. Resultatet av arbetet under fas 2 ligger till grund för, fas 3, en uppskalning av SERFIN till en nationellt tillgänglig kunskapsnod för att göra erfarenheter för teknisk förvaltning tillgängliga över World Wide Web samt fångst av sådan erfarenhet också via World Wide Web.

      I SERFIN-II skall demonstratorn från SERFIN-I vidareutvecklas. Detta innebär att man skapar ett förbättrat administrationsgränssnitt. Sådana förbättringar skulle t.ex kunna innefatta stöd för administratörarena att hålla reda på inkomna förslag. Arbetsytan, som nu är en kommunikationsnyta och en lagringsyta för de projektdeltagare som designar systemet kommer att glida över och bli en arbetsyta för den grupp som skall kvalitetsmärka och administrera innehållet.

      Vi kommer att utvärdera demonstratorns fas ett tillsammans med användarna, som sedan skall bli aministratörer, för att kunna användaranpassa systemet ytterligare och därigenom nå maximal användbarhet.

      Vi kommer att utarbeta strukturer för uppdatering och lagring av innehåll och dokumentation samt ta fram verktyg för informationshanteringen i Serfin.

      Gränssnittet kommer att byggas om för att passa de olika användarna och informationen enligt användarnas önskemål.

      Administratörerna kommer att få utbildning i verktygshantering, systemets administration och funktioner

      • grundläggande färdigheter användande av persondator (installation av program, nätverk m.m.)
      • nätverksanvändning (mail, ftp, http)
      • informationsstrukturering
      • grundläggande Unix (hur man listar, raderar, kopierar, flyttar och skapar filer och bibliotek)

      11. SLUTSATSER

      [top]

      Våra erfarenheter säger att det ofta är svårt för människor att tillgodogöra sig nya sätt att tänka i samband med informationsstrukturering. I dag finns det fler sätt att tillgodogöra sig och spara information än det funnits någonsin förut. I samband med detta uppstår det lätt problem. Fördelarna är många men det krävs kunskap om hur man på bästa sätt skall söka, sortera och lagra information.

      I många fall vet man inte hur man skall sortera informationen på det lokala lagringsmediet genom att skapa logiska strukturer i bibliotekssystemen. Ett annat problem är att hitta rättvisande namn för den lagrade informationen för att göra det möjligt för sökverktygen i systemen att hitta och för att underlätta manuell sökning. T.ex. är det olämpligt att döpa alla sina brev till "brev". Även om man möjligen personligen kan hitta rätt "brev" med hjälp av datum o.s.v. är det troligt att ens samarbetspartners skulle tycka att detta sätt att döpa filer kunde tas upp till diskussion.

      Dessa problem ökar med organisationernas storlek. Även i ett lokalt samarbetslag behövs klassifikation och organisation av information. Till detta bör även nämnas att när mer än en person behöver tillgång till viss information måste informationsbeslut fattas om vem som har rätt att nå, ändra och skapa denna. Vid ett visst tillfälle i ett projekt måste deltagarna komma överens om vilka delar av projektet som kan anses avklarade och vilka delar man måste jobba mer på, och det måste beslutas om nya regler för åtkomlighet av projektinformation.

      För att kunna använda IT och datorstött samarbete krävs grundläggande kunskaper i datoranvändning. Användargränssnitt kan designas för att passa människor med olika kulturell bakgrund, intresseområden och handikapp och därmed ge dem möjlighet att bidra på samma villkor som andra, med expertkunskap inom olika områden. Detta ger en möjlighet att öka kvaliteten i systemen på ett sätt som inte var möjligt då användandet av IT-verktyg inte var omfattande.

      Vi har inte bara psykiska och fysiska hinder att komma över. I ett världsperspektiv måste vi också ta med kulturella skillnader i beräkningen. Det skulle vara möjligt att skapa ett verktyg till stöd för kommunikation mellan folk från olika kulturella regioner av världen genom att t.ex. gå igenom texter för att hitta ordval och uttryck som bör undvikas. Ett system skulle på detta sätt kunna ge kommunikatören fingervisningar om hur man kommunicerar med människor som inte delar samma kulturella kontext.

      12. REFERENSER

      [top]

      KBS-Media Lab, 1997a, "Serfin", http://milvus.kstr.lth.se/serfin/ (1997-05-13)

      KBS-Media Lab, 1997b, "Serfin arbetsyta", http://milvus.kstr.lth.se/serfin/arbetsyta (1997-05-13)

      KBS-Media Lab, 1997c, "KBS-Media Lab: Serfin", http://delphi.kstr.lth.se/kbs/projects/serfin.html. (1997-05-13).

      Christiansson P, Månsson B, Sörhede , (1992), "Ny informationsteknologi Fastighetsförvaltning. Demonstrationsprojekt Delphi". Lunds Tekniska Högskola, Bärande konstruktioner. Byggforskningsrådet, Stockholm. (87 pp)

      Christiansson P., 1995, "Knowledge communication in the global network". Position paper for the July 16-20 1995 Workshop on Research Directions in Architectural Computing. Published as a Chapter in a book from KLUWER in June 1996.

      Christiansson P, 1996, "Knowledge communication in the building industry. The Knowledge Node Concept." Construction on the Information Highway. Bled, June 10-12,1996. CIB Proceedings 198 (ed. Z. Turk), , (pp 121-132).

      Christiansson, P., 1996b, "Merkurius - 14 September 1996. Status, metodik och tidplanering". KBS-Media Lab, Lunds Universitet. (30 pp.)

      Christiansson P., Engborg U., Stjernfeldt F.,1996, "Skadeförebyggande erfarenhetsuppföljning på Internet, SERFIN" Fastighetsnytt, 2:1996 (mars), Stockholm. (pp. 16-17)

      Landin A, Hansson B, Berglund B, Modin J, Christiansson P, (1992), "Kunskapsutveckling i Byggprocessen". LUTVDG/(TVBP-3032). (87 pp).

      Nilsson H, 1996, projektinterna strukturrapporter