Merkurius - 14 September 1996.
Status, metodik och tidplanering

INNEHÅLL

Sammanfattning: Merkurius projektet syftar till att utveckla en demonstrator för en kunskapsnod, vilken skall göra universitetskunskap tillgänglig och anpassad för näringslivet. Kunskapsnoden har även egenskapen att fungera som en kommunikationsyta mellan personer involverade i kunskapsförmedlingen. Kunskapsområdena verkstadsteknik och livsmedelsteknik utgör testområden. Demonstratormetoden användes under arbetet. Denna innehåller kunskapsnoden som utvecklas inkrementellt samt verktyg och arbetsyta för att stärka samarbetet mellan projektdeltagarna. Alla inblandade från näringsliv och universitet deltager från start i arbetet.

Nyckelord: Kunskapskommunikation, företagssamverkan, demonstratormetod, kunskapsnod, world wide web, modellering, användargränssnitt.


Lunds Universitet, KBS-Media Lab.

1. INTRODUKTION

[top]

"The industry as well as other parts of social life is facing a gigantic paradigm shift. This shift is characterized by the improvement of the art of communication following the art of writing (2500 b.c.) and the art of printing (1400 a.c.). The ongoing change process is best managed by the industry and academia together. Information Technology, IT, is used both in the ready made systems we develop but also in the actual process of the design and development of them. We must together climb a ladder of maturation which can be characterized as;

It is easy to get frustrated as we are confronted with the paramount technological development speed. This development will be even more accelerated as the globe shrinks to a global village with much higher utilization of available human brain resources. The visible progress due to introduction of enabling information technologies is partly limited but the competence and deep understanding of the problem areas has spread in wither circles." (Christiansson, 1996b).

2. BAKGRUND

[top]

Kraven på effektiv kunskapskommunikation ökar dramatiskt när vi ser de möjligheter som avancerad informationsteknologi erbjuder.

Enheten för Näringslivssamverkan vid Lund Universitet diskuterade möjligheterna att på ett mera anpassat sätt än idag erbjuda små och medelstora företag kunskap som producerats vid Lunds Universitet. I diskussioner med KBS-Media Lab i maj 1995, formulerades projektidén att bygga en näringslivsnod, Merkurius, som både skulle tjäna som en sökbar kunskapskälla men även som en kommunikationsyta mellan företagen och universitet.

KBS-Media Lab bidrager med teorier, metoder och praktik inom området 'kunskapskommunikation i de globala nätverken' samt har ansvar för och genomför utvecklingen av Merkurius demonstratorn. För närvarande deltager drygt 10 företag i projektet. Dessa kommer från två områden nämligen Verkstadsteknik och Livsmedelsteknik. Motsvarande institutioner företrädda av sina professorer och lokal personal deltager från universitetets sida.

Resultatet blir en demonstrator med begränsat kunskapsinnehåll, men som demonstrerar hur en kan fungera, hur den kan byggas och vidareutvecklas.

3. PROJEKTBESKRIVNING

[top]

Texten i kapitel 3. är hämtad från Merkurius hemsida på adressen http://delphi.kstr.lth.se/kbs/projects/merkurius.html.

Merkuriussystemet själv och dess arbetsyta finns på adressen http://milvus.kstr.lth.se/merkurius.

Denna del kan man endast nå om har om man har användaridentitet och passord tillhörigt projektet.

3.1 Bakgrund

[top]

Lunds universitet och Högskolan i Kristianstad avser att utbilda i användningen av IT som arbetsredskap och att genom IT underlätta och effektivisera kunskapsöverföringen mellan å ena sidan högskola och universitet och å andra sidan näringsliv och gymnasieskolor.

Stiftelsen för Kunskaps- och Kompetensutveckling (KK-stiftelsen) har beslutat att lämna ekonomiskt stöd till tre särskilda delprojekt inom ramen för den ovannämnda satsningen, nämligen
.....
delprojekt "Lunds Universitets näringslivsnod - Merkurius" (en pilotstudie i syfte att med IT bygga upp ett sök- och kommunikationssystem för att ge företag tillgång till datorlagrad kunskap, kontakter, rådgivning, etc från Universitetet på ett lättillgängligt sätt. Pilotstudien omfattar ämnesområdena livsmedels- och verkstadsteknik). (Dnr 2343:I/95):

3.2 Målsättning

[top]

Att med hjälp av IT bygga upp ett sök- och kommunikationssystem för att ge företag tillgång till datorlagrad kunskap, kontakter, resurser, stöd och rådgivning från Lunds Universitet på ett lättillgängligt och efterfrågevänligt sätt.

3.3 Relevans

[top]

Inom näringslivet finns den kanske största tillväxtpotentialen inom de små och medelstora företagen. Lunds universitet har en utomordentligt viktig roll som utvecklingsmotor, vilket såväl regering som riksdag påtalat.

3.4 Nyhetsvärde

[top]

Det kan konstateras att omfattningen av samverkan mellan högskolan och de små och medelstora företagen är mycket liten. En av orsakerna är högskolornas bristande förmåga att utforma sin information efter ett användarperspektiv. Merkurius kommer att utveckla och konkret visa metoder för hur kunkapskommunikationen mellan små och medelstora företag och universitetet dramatiskt kan förbättras.

3.5 Metodik

[top]

Koppling mellan praktik och teori åskådliggörs i så kallade demonstratorer. Dessa är system som användes för att tillsammans med slutanvändare generera, fånga, utvärdera, kommunicera och implementera idéer i en iterativ process. De bygges på dynamiskt och liknar mer och mer den slutliga prototypen. Demonstratorn fungerar således även som ett kommunikationsinstrument och som ett stöd under själva forskningsarbetet.

3.6 Resultat

[top]

Resultat redovisas i rapport som riktar sig både till personer med viss IT bakgrund men innehåller även en populärvetenskaplig del. Systemet själv utgör även resultat och kan nås på Internet. Artiklar och bidrag till konferenser skrives även kontinuerligt.

3.7 Projektdata

[top]

Projektet har nummer KKS 2343:I/95
Start- och slut datum : 1996.04.01 - 1998.12.31
Projektledare:

Researcher(s):

Co-op partners:

Company Co-op partners:

Grants/Budget/Financiers:
Stiftelsen för Kunskaps- och Kompetensutveckling (KK-stiftelsen)
1995/96 800.000, 1996/97 550.000, 1997/98 250.000 SEK. (Total 1.600.000 and 720.000 for KBS-Media Lab)

4. VAD ÄR EN KUNSKAPSNOD?

[top]

Här skall endast kort redogöras för hur vi på KBS-Media Lab ser på begreppet kunskapsnod.

Från (Christiansson, 1996b)

"A Knowledge Node is not an expression that you find in Merriam Webster's dictionary. It is merely a collective term for a new artifact that we are designing.

A knowledge node with our definition is a virtual artifact which

Certain characteristics are provided by the knowledge node

A node is usually referred to as a point. In this case the knowledge node can be seen as a connecting point in the DKN. One to several persons who belong to different knowledge domains, se figure 1 (3), can access it independent of space and time. The application information do not have to flow through the node but it could be just agents controlling the access to connected knowledge containers.



Figur 1 The Knowledge Node can be regarded as a meta knowledge container and access control mechanism."



5. KUNSKAPSNODEN MERKURIUS FÖRVÄNTADE EGENSKAPER

[top]

Huvudresultaten från Merkurius projektet är;

Nedan listas några ämnesområden och frågor som belyses :

6. RESURSFöRDELNING I PROJEKTET

[top]

Följande totala tidplan och resursfördelning för projektet gäller, se figur 2.



Figur 2 Medelsförbrukning under projektet



7. DEMONSTRATORMETODEN TILLÄMPAD I MERKURIUSPROJEKTET

[top]

7.1 Vad är 'Demonstratormetoden'

[top]

Demonstratormetoden har designats och utvecklas vid KBS-Media Lab. Metodens huvudegenskaper är att;

De som är involverade i framtagningen av demonstratorn har olika kompetenser. Deltagarna skall ha ett stort intresse av projektet och gärna även vara öppna för nya idéer, associativt tänkande och se både helheter och detaljer. Exempel på bred kompetenssammansättning i demonstratorprojekt;

7.2 Demonstratorutveckling i fyra faser

[top]

Under faserna genomföres huvudsakligen följande moment, se figur 3;



Figur 3 Demonstratorutvecklingens fyra huvudfaser. Ekonomiska resurser för projektet är även skissade.



Fas 1:

Fas 2:

Fas 3:

Figur 4 The relation between Requirements and Model Performance. From (Christiansson, 1995)



Fas 4:

I detta projekt ingår ej fas 4 där demonstratorn transformeras till ett fullfjädrat produktionssystem.

Anledningen till detta är bl.a. att utveckling av en kunskapsnod riktad mot företag är en del av en mycket komplex process där flera andra komponenter ingår. Dessa är av både strategisk natur på universitets och nationell nivå samt beroende av integrering av besläktade projekt (distansutbildning av studenter, relationer till bibliotek, kursnoder mot industri, universitetssamverkan etc.)

7.3 Skalningsproblemet

[top]



Figur 5 As we scale up our 10 year old one-user systems to globally accessible systems we encounter a row of scale effects. (Christiansson, 1996b).



Ett antal specifika funktioner hos det system som skall implementeras i stor skala blir avgörande för hur väl detta kommer att fungera och användas, se figur 5.

Flera av dessa funktioner hanteras enklare under de tidigare faserna under arbetet med demonstratorn. Dock skall alla funktionerna beaktas från början.

7.4 Resurser

[top]

7.4.1 KOMPETENSOMRÅDEN FöR DELTAGARE

[top]

I kapitel - 5.1 Vad är 'Demonstratormetoden', poängteras vikten av att ha en brett kompetensmässigt sammansatt grupp i demonstrator arbetet.

Deltagarna är både slutanvändare, forskare, designers, systemerare, blivande system administratörer, universitets skapare av hjälpmedel för kontakter med näringslivs, etc.

Som framgår av denna rapport är det svårt att enkelt sätta deltagarna i enskilda slutna kompetensfack (exempelvis tekniker och användare) om inte lägger in mycket vidare definitioner än normalt. I stället har deltagarna överlappande kompetenser inom kunskapsområden som;



Figur 6. Demonstratorn utvecklas från idé till produkt och skalas upp via 3 faser där alla deltagarna i projektet deltager.



I figur 6 visas hur Merkurius demonstratorn utvecklas under projektet gång. Det slutliga systemet blir mer och mer likt slutprodukten. Den arbetsyta som finns i de tidigare faserna omvandlas gradvis till en yta där skötsel och underhåll och vidare utveckling sker.

En grundläggande idé med demonstratormetoden är att det team som designar och utvecklar Merkurius innehåller representanter för slutanvändarna redan från start.

7.4.2 IT RESURSER

[top]



Figur 7 För att spara tid och att kunna möta nya IT-resurser som utvecklas måste kunniga bedömningar göras av den långsiktiga framtida utvecklingen och förändringen av arbetsmetoder och organisationer.



En princip som vi tillämpar är att dröja så länge som möjligt med upphandling av mjukvarusystem, se figur 7. Detta beror på

För att tillåta denna 'is i magen' attityd krävs att gruppen besitter hög kompetens och visionära insikter.

7.4.3 EKONOMISKA RESURSER OCH KVALITETSMäRKNING

[top]

Det kommer att bli allt vanligare att man kan köpa kunskap på nätet på olika nivåer. Det man kommer att köpa är,

I det globala Dynamiska Kunskapsnätet, DKN, (Christiansson, 1992) kommer nya mekanismer för kvalitetsmärknings och kunskapskommunikation att utvecklas. Kvalitetsmärkning kan ske på olika sätt;

7.5 Samverkan i projektet

7.5.1 SAMVERKANSYTOR

[top]



Figur 8. Samverkansytor inom Merkuriusprojektet.



7.5.2 KOORDINERINGS- OCH KONTROLLMEKANISMER

[top]



Figur 9. I demonstratormetoden samverkar ett brett sammansatt team med minimum av formell styrning.



Den ideala nivån för 'styrning' i demonstratormodellen ligger underst i figur 9. Detta kräver också att alla har tillgång till grundläggande elektronisk nätkommunikation.

8. GRUNDLÄGGANDE MODELLER

[top]

8.1 Tre huvudvyer för den datorlagrade kunskapen

[top]

I takt med att mer och mer datorlagrad kunskap göres tillgänglig i det så kallade Dynamiska Kunskapsnätet, DKN, (Christiansson, 1992) kommer snabbt krav att ställas på de logiska vyer via vilka man når kunskapen och hur kunskapen definieras, paketeras, lagras och göres åtkomlig, se figurerna 10 och 11.



Figur 10. Principskiss över relationerna mellan kunskapsdomäner, kunskapsrepresentation, lagring - paketering och kommunikation mot Merkurius.





Figur 11. Exempel på innehåll i kunskapsdomäner, kunskapsrepresentation, lagring, paketering och kommunikationförstärkning i Merkurius. Det är viktigt att relationen mellan näringsliv och universitet på de olika nivåerna kan relateras till varandra på ett explicit sätt.



I figur 12 skissas en indelning med tre möjliga gränssnitt mot Kunskapsdomänerna.

  1. Kunskapsnivå från färdigfiltrerad till hög nivå (utan möjlighet till djupare förståelse). Från färdiga entydiga svar (cases, ögonblicksbilder med giltighet i år till decennier)) till djupt liggande first principles med lång giltighet (100 tals år). Se även (Christiansson, 1995).
    Kunskapsnivån anges på något sätt i generella termer och i relation till mottagare (mänskligheten vet inte mer om detta område, denna kunskap har använts i bl.a. dessa angränsande domäner, denna nivå passar viss grovt angiven användbar kompetensprofil etc.)

  2. Kompletthet. Hur komplett är kunskapen som presenteras.

  3. Domän. Vilka domäner täcker kunskapen. Hur klassificeras domänen?



Figur 12 Åtkomst av kunskap via tre facetter (Kunskapskuben) med tre facetter. för att nå (märka ?)datorlagrad kunskap.



8.2 Fyra kunskapsägare.

[top]

KBS-Media Lab har definierat fyra 'kunskapsägare' i våra modeller, se figur 13 (Christiansson, 1995):



Figur 13. The relation between internalized and externalized knowledge for the personal, project, and global levels, from (Christiansson, 1995)



8.3 Övergripande modeller

[top]

Figur 14 visar hur vi inom en kontext modell arbetar med modeller över användare. tillämpningar och verktyg (oftast IT baserade) och hur vi arbetar med två delmodeller dessa med vardera, en mera statisk produkt modell och en dynamisk processmodell.

Från (Christiansson, 1995) citeras:

"

Figur 14 Outline of needed models to set up a 'complete' building process environment....... "



9. UTBILDNING

[top]

9.1 Utbildning är kommunikation av kunskap

[top]

Det har påpekats tidigare att Merkurius projektet både syftar till att utveckla en demonstrator som kan skalas upp och vidareutvecklas under användning samt att utveckla den teori för demonstratorutveckling som sedan flera år användes i projekt vid KBS-Media Lab.

En del av FoU arbetet innebär att skapa användarmodeller som kan användas både under utveckling och användning av Merkurius. Användarmodellerna finns mer eller mindre explicit uttryckta i demonstratorn för att effektivisera kommunikationen mellan utvecklare- forskare och slutanvändare.

Användarmodellen i datorn, delvis från (Lagerstedt et.al., 1996), bör så gott som möjligt spegla de olika användarna

Vår erfarenhet visar att projektledare i demonstratorprojekt ofta har mycket blandad erfarenhet av de nya avancerade IT-verktyg som i allt snabbare takt växer fram.

För att effektivt kunna kommunicera under arbetet krävs att alla användare har eller bibringas erforderlig kompetens;

9.2 Inledande generell IT-verktygskurs

[top]

Behov har uttryckts om en snabbkurs i de generella IT-verktygen för kommunikation och gränssnittshantering.

Denna kurs på cirka 4 timmar plus egna övningar är öppen för alla i projektet som ej behärskar dessa fundamenta.

Ett frågeformulär går nu ut där intresseförfrågan sker liksom synpunkter på innehåll kam kommenteras. Utskicket visas i figur 15.



Figur 15. Frågeformulär som sändes ut före den kortkursen om generella datorverktyg att användas i utvecklingsarbetet.



Kursinnehåll: med övning och exempel.



10. MERKURIUS DEMONSTRATORN SEPTEMBER 1996

[top]

10.1 Allmän struktur och funktion

I detta kapitel visas demonstratorns nuvarande status.

En 'system' och 'arbetsyta' har etablerats. Liksom ett söksystem för fritextsökning i demonstratorns alla texter.

Figur 16 visar ingången till 'System'

Figur 17 visar ingången till 'Arbetsytan'



Figur 16. Hemsidan för Merkuriusprojektets Systemdel.





Figur 17. Ingång till Merkurius systemets arbetsyta.



10.2. Verkstadsteknik

[top]



Figur 18. Verkstadstekniks kunskapsområden



De två tillämpningar som diskuterats fram är

10.3 Livsmedelsteknik

[top]



Figur 19. Livsmedelsteknik vid Lunds Universitet. Hittills inlagt är Kåre Larssons bok (Larsson & Furugren, 1995).



Tillämpningar ännu ej bestämda.

10.4 Verktyg i samarbetsytan

[top]

Följande verktygspanel finns idag i en egen list (ram) nedtill på i både system och samarbetsyta (arbetsyta), se figur 20.



Figur 20. Det finns ett antal verktyg som designgruppen kan använda för att underlätta kommunikation och användning av Merkurius.



10.5 Söksystem

[top]

Det söksystem som implementerats är baserat på Excite mjukvaran och modifierad för att ingå sömlöst i Merkurius. Automatisk indexering sker med jämna tidsmellanrum.

Boolesk AND sökning kan göras och svaren är relevansordnade med de mest relevanta svaren (med hänsyn till sökorden) överst. Se figur 21.





Figur 21 Fritextsökning i Merkurius kan ske med hjälp av sökmotorn Excite viken är implementerad i systemet. Indexering sker endast inom Merkurius-systemet.



11. TIDPLAN

[top]

Tidplan och uppföljning planeras läggas ut i 'Arbetsytan' när alla deltagare har tillgång till www-klienter.

Tidplanen är endast detaljerad för första budgetåret. Presentationsformen av tidplanen inom projektet kommer att se annorlunda ut än nedan



Figur 22. Detaljerad tidplan för första budgetåret av projektet. (Annan layout inom projektet)



Tidplanen i figur 22 åskådliggör tidplanen som återfinnes i tabellform nedan. Hittills genomförda moment är även medtagna. Färdig-tidpunkter anges.

1995/96

01.06.95

21.11.95 12.12.95

12.04.96

--.4.95

17.4.96

--.5.96

28.5.96

--.6.96

21.8.96

26.8.96

4.9.96



Figur 23. Underlag till Verkstadsgruppen i Tyringe vid möte den 21.8.96 på Mekanisk Teknologi och KBS-Media Lab inför idégenerering användargränssnitt.



5.9.96

12.9.96

18.9.96

-----Planerade aktiviteter---efter den 14.9.96-----
-----Förslaget diskuteras och revideras i gruppen-----

---Arbetet i demonstrator projektet genomföres allt mera i nära kontinuerlig ---
---samverkan i gruppen m.h.a. IT-stöd anslagstavla och konferensyta ---

11.9.96

26.9.96

27.09.96

30.09.96

30.09.96

30.10.96

02.10.96

03.10.96

04.10.96

--.10.96

08.10.96

14.10.96

14.10.96

14.10.96

14.10.96



Figur 24. Hantering av domänöverlapp



21.10.96

04.11.96

04.11.96

14.11.96

18.11.96

25.11.96

27.11.96

04.12.96

04.12.96

20.01.97

03.03.97

17.03.97

01.04.97

02.05.97

14.04.97

05.05.96

--.05.97

--01.98

--03.98

--05.98

12. REFERENSER

[top]

Christiansson, P. (1992), Dynamic Knowledge Nets in a changing building process, Automation in Construction 1 (1993), Elsevier Science Publishers B.V. (pp 307-322).

Christiansson P. (1995), "Knowledge communication in the global network". Position paper for the July 16-20 1995 Workshop on Research Directions in Architectural Computing. Published as a Chapter in a book from KLUWER in June 1996.

Christiansson P.,(1996a), "Svensk byggforskning på Internet". Byggforskning 6/95.

Christiansson P, 1996, "Knowledge communication in the building industry. The Knowledge Node Concept." Construction on the Information Highway Bled'96 Conference. June 1996, (12 pp).

Lagerstedt R., Christiansson P., Engborg U. (1996), "User Models in Search and Navigation Systems on the Internet". The American Society of Civil Engineering (ASCE) Third Congress of Computing in Civil Engineering conference to be held in Anaheim, CA, June 17-19, 1996.

Larsson Kåre, Furugren Bo, 1995, "Livsmedelsteknologi, kemiska grunder". Avd för Livsmedlesteknologi, Lunds Universitet. (227 sidor).

Merkuriusprojektets hemsida

http://delphi.kstr.lth.se/kbs/projects/merkurius.html

[121] empathy: 1 : the imganative projection of a subjective stateinto an object so tathat the object apperas to be infused with it. 2 : the action of undertstanding, being aware of, being sensitive to, and vicariously experiencing the feelings, thoughts, and experince of another of either the past or present wiyhout having the feelings, thoughts, and experience fully communicated in an objectively explicit manner; also : the capacity for this.